Det är synd. Jag tror inte det blir några festivaler för mig i år, är bortrest lite för mycket. Vill VERKLIGEN till Emmaboda! Nya albumet har verkligen växt för mig, tycker det är 100% fantastiskt nu. Om du inte har lyssnat än så gör det, en verklig styrka i musiken, och andra albumet är i stort mer lättlyssnat än första.
Vietnam är en favorit: http://open.spotify.com/track/55FhJBGGgG4Ji3oiE1×4b2
Gört!
Jag gillar Robyn. Mycket. Det har jag gjort länge. Hennes röst är fantastisk och attityden till artisteriet är föredömligt. Det känns som att hon har en hel del distans från kändislivet - och jag har alltid sagt att är det någon svensk kändis som jag skulle tycka det vore coolt att kunna hänga med ibland så vore det just Robyn.
Det sagt, så har jag ännu inte hunnit börja uppskatta denna nya singel så som jag borde. Kanske är det helt enkelt inte min kopp te, eller behövre jag bara mer tid? Jämfört med The Girl And The Robot kan jag bara inte hjälpa att jag tycker detta är lite platt. Se vad ni tycker själva!
Jag ser fram emot en del grymma remixar.
…
..
.
Nu har jag varit i San Francisco i lite över två veckor. Att bo på ett och samma hotell i över två veckor är faktiskt ganska irriterande. Det första man måste göra varje dag är att ta bort kuddarna från sängen som den vänliga städtanten har lagt tillbaka igen, trots att det är väldigt tydligt att jag inte vill ha dem överhuvudtaget eftersom jag slänger dem på golvet varje kväll.
Det är en märklig stad jag har besökt. San Francisco har personlighet, något som jag (utan att veta säkert) antar gör den annorlunda mot storleksmässigt lika städer i andra delar av USA.
Jag har aldrig sett sådan koncentration av hemlösa tidigare, kanske med undantag från Indiska städer. Skillnaden är att när vi snackar hemlösa i SF så är de allra flesta avdankade, kvarglömda och borttappade hippies som: 1) Inte dog. 2) Inte slutade.
Jag har noterat en mängd småsaker de senaste dagarna när jag har åkt runt och tittat på folk och känt in staden. Små händelser, om du vill, i människors vardag.
Nära Union Square
Äldre man drar vant upp en cigarett medan han tittar långt bort, ovetandes om att han har fått upp ciggen på fel håll. Han hinner skapa några brännmärken på rökverkets filter innan han upptäcker sitt misstag.
Van Ness & Chestnut
Jag sitter på en buss och åker förbi ett ungt par som lattjar på trottoaren. Killen håller tag om tjejens ben och lyfter det högt upp så hon måste kämpa för att hålla balansen och båda skrattar hysteriskt. Sedan pussas de, nästan lika galet hysteriskt.
Seven Eleven vid Third & Market St.
En polis vill ha chips men kommer inte åt sina favoriter för det står några lådor ivägen. Polisen puffar lätt på lådorna, men ändrar sig sedan och går därifrån.
Mittemellan 3rd och 4th på Market St.
En hemlös man sitter på gatan och lyser på sig själv med en diodficklampa.
Alaska Airlines mot Seattle
En medelålders kvinna berättar en historia för sin vänninna och rimmar loss:
“..and so that’s just how it goes,
but he didn’t tell me he hurt his toes”
(Allvarligt talat så har jag ingen som helst aning om vad hon sa såhär i efterhand, jag har glömt. Men det var nåt om tår.)
From everything that you were
single things are stuck with me
I’ve crossed that sea and sailed
the gorge within
When a noisy sun rises
you’ll feel calm
I am
a sparkle derived from sin.
